Min egen Pahtagorva

Daidalos heter den. Flugan jag komponerade ihop för cirka fyra år sedan när jag insåg att många av mina fiskar togs på någon annans flugmönster. Nämligen Mikael Frödins Pahtagorva. Så kan man ju inte ha det. Här är artikeln som publicerades i Fly & Tie, 2014, där jag berättar om hur jag tänkte när flugan skapades

--------------------------------------

Linan vinklas ut mot älvens motsatta strand, kastet sträcker ut fint och flugan landar en decimeter ut från grusudden som skapar en smal midja i älven. Flugan tar fart och driver in mot älvens mitt där poolens djupare övre del grundar upp och bildar en under-vattensvall. Här borde laxen ställa sig efter att ha tagit sig upp för den grunda forsen längre nerströms. När flugan befinner sig i mitten drar det till, jag svarar med att resa spöt och fisken är fast. Den spänner i djupet, det är ingen stor fisk. Men det är en viktig fisk, tre dagar har gått utan att vi har sett skymten av liv i den klara älven. Silver sprakar till snabbt nere i djupet när laxen vänder och tar fart nedströms mot nacken, där ställer den sig och ruskar på kroppen.

– Vad har du för fluga på? Frågar Finnen som står bredvid mig.

– Min egen Pahtagorva, svarar jag nöjt.

– Va? Hur ser den ut? Frågar han.

Flugan som då var en helt ny skapelse, hade ännu inte fått något namn. Under förr förra året bestämde jag mig för att skapa en ersättare för Pahtagorvan som jag tyckte tagit alldeles för många av de fiskar jag fått. Det är ju Mikaels Frödins fluga, inte min. Jag kan ju inte ta den mesta delen av mina fiskar på någon annans skapelse. Jag måste ju ha en egen. Då Pahtagorvan är en superfluga så ställer det inte så lite höga krav på den fluga som är tänkt att ersätta den.

Brunt är nyckeln. 

Fick jag bara välja en enda färg att fiska med så skulle det vara brun, eldigt brun för att vara mer exakt. Svart ligger som klar och någorlunda tät tvåa. När vinterns mörker kom satte jag mig under bindlampans vita sken för att laborera fram formen på min tänkta skapelse. Den måste som Pahtagorvan fungera på en rad olika typer av förhållanden vid fiske efter lax, havsöring, och även emellanåt en del fiske på vandrande insjööring. I mitt sökande efter en kompletterande färg till den heta bruna, då jag efter en hel del bindande beslöt att ta bort den så giftiga orangea färgen. Jag tycker att alla flugor med kombinationen brun och orange påminner om antingen Pahtagorvan eller Thunder and lightingen och många andra klassiker. Efter en del sökande hittade jag några djupt gröna schlappenhackel i min fjädersamling.

Skapelsen tar sakta form. En enkel fluga med bara vinge och hakhackel knöts snabbt ihop. 
I vingen sprängde jag in några änglahår i färgen koppar, som jag tycker harmoniserar mycket väl med våra humusfärgade vatten och färgen på de bottenstenar som ofta finns i många vatten. Jag satte den lilla tuben på en dubbingnål och betraktade den ett slag. Helt klart var jag något på spåren. Färgerna passade mycket bra ihop, tillsammans fick de lite av ett naturligt skimmer över sig. Färgkombinationen tyckte jag dessutom kändes något ovanlig. Flugans två huvudfärger var funna.

Nu gällde bara att hitta ett hackel i samma färg som det schlappenhackel jag använt. Schlappenhackel skapar i min mening ett något ”kladdigt” intryck och känsla på flugorna.  
Till slut hittade jag en stor och fin tuppnacke 
i just den djupa gröna färgen jag sökte. En ny fluga knöts ihop på prov, nu på en medium tub 
i grönt ihopfogad med en svart x-small tub. På den bakre delen av kroppen lindades flatbraid 
i guld och den främre dubbades rikligt med svart dubbing. Det gröna hacklet lindades ett par varv fram och sedan bakåt över kroppen. Hacklet säkrades med tvinnad mini flatbraid i guld bakifrån och fram. Dubbingen borstades sedan ut för att skapa en fyllig front på flugan. En vinge av det eldigt bruna håret till-
sammans med änglahåret av koppar knöts in. Till sist lindades ett fronthackel av svart softhackel och en kon av guld sattes på. 

Jag betraktade länge min skapelse. Den var fin,

men något var fel. Det var alldeles för mycket svart i flugan för min smak och guldinslagen passade inte riktigt in, de tog över för mycket. Den gröna tuben var för klar och lyste för mycket. Jag gick fundersam in i vardagsrummet för att titta på lite tv med min son.

– Daidalos börjar nu pappa, sa han ivrigt.

Barnprogrammet handlar om att tre barn ska ta sig igenom olika labyrinter och lösa gåtor som en gubbe som heter Daidalos har skapat. Daidalos har på sig kläder som går i bruna och gröna nyanser med kopparaktiga inslag. Efter barnprogrammet satte jag mig framför bindstädet igen.

Skapelsen får liv. Guldinslagen byttes ut mot koppar, den gröna tuben byttes ut mot en svart och den svarta dubbingen byttes ut till en lika djupt grön färg som hacklet. Softhacklet i fronten ersattes av ringneck fasan, som jag tycker bidrar med lite mer skirhet och elegans över flugan. En kopparkon i storlek small placerades längst fram och längst bak lindades en tag av mirage flash. Flugan hölls upp mot det vita taket.

Nu kändes den harmonisk, kopparinslagen i flugan fick den att kännas lite ”jordig” och ”naturlig”. Det gröna likaså, det påminde om skogens färger som skiftar mellan lövträdens skira och barrträdens djupa gröna toner. Den svarta tuben harmoni-
serade med resten av flugan genom att dämpa färgerna på ett bra sätt. Flugan hade likt Pahtagorvan känslan av att vara både anonym och tydlig. Bakifrån syntes de gröna inslagen tydligare än från sidan. Flugan hade den där lite ”feta” känslan som jag vill ha i flugans siluett bakifrån. Från sidan ligger det feta intrycket längst fram på flugan där den dubbade kroppen stödde upp den vältaperade vingen.

– Där satt den, tänkte jag medan flugan rullades fram och tillbaka mellan fingrarna. Nu var det bara att testa den i skarpt läge. Ett gäng flugor i olika storlekar bands upp.

Och det gick ju bra, en lax tog på första försöket. Ett bättre betyg kunde jag inte få. En högblank lax tar fart och skjuter upp ur vattnet utanför mig. Den rusar i panik kors och tvärs genom poolen och avslutar med att trycka sig ner mot älvens botten. Till slut ger den sig och glider upp på strandens stenar, i munnen sitter min nya skapelse, en variant på sex centimeter. Nu när säsongen är slut och Pahtagorvan har fått spenderat hela säsongen torr på avbytarbänken, kan jag räkna till att dess ersättare har lurat hälften av de fiskar jag har fångat under året. Jag kan villigt erkänna att det inte har varit lätt att lämna en så kapabel fluga som Pahtagorvan på ”bänken”, den är ju trots allt en otroligt giftig fluga. Men nu har jag en egen favoritfluga som bara är min och ingen annans.

Daidalos

(9 cm) 
Tub: En tre centimeter lång svart medium tub ihop fogad med en x-small tub.

Tag: Mirage flash.

Bakre kropp: Flatbraid 

i koppar.

Ribbing: Tvinnad flatbraid i koppar.

Främre kropp: Gaudy grön dubbing.

Kroppshackel: Djupt grön tupphackel.

Undervinge: Två strån dubbelvikta koppar- och guld flash vardera. Eldigt brunt tempelhunds hår eller räv. Dubbelvikt änglahår i koppar.

Kraghackel: Djup grönt tupphackel.

Övervinge: Eldigt brunt tempelhunds hår eller räv. Få dubbelvikta änglahår i koppar.

Fronthackel: Svart ringneck fasan.

Sidor: Djungeltupp, odlad eller substitut eller inga alls.

Huvud: Small kopparkon eller svart bindtråd.

 

(6 cm)
Till denna använder jag en kortare svart medium tub på två centimeter. 

Jag använder varken kroppshackel eller ribbing utan dubbar bara den främre kroppen, efter att ha lindat den bakre kroppen med tag och koppar flatbraid. Sen binder jag resten av flugan likadant som originalmönstret.

(3 cm)

De allra minsta flugorna binder jag direkt på en svart x-small tub som jag har varmt upp en krans längst bak på. Den håll-

er kvar dubbingen som jag lindar framför. Jag borstar inte ut dubbingen utan lindar det gröna hacklet direkt framför. Vingen binds in i en bunt med några få dubbelvikta änglahår i koppar som tak. En liten fjäder av ringneck fasan lindas som fronthackel och sidor av odlad djungeltupp. Allra sist trycker jag på en x-small kon i koppar som huvud. 

PS. På sex centimeters varianten har jag lurat min hittills  största lax.